"Jag är född och uppvuxen mitt i Helsinfors centrum i en familj utan någon häst anknytning. Vi hade alltid hund men inga andra husdjur.

Själv har jag nog alltid varit lite djur”galen” . Vi hade en sommarstuga 100 km från Helsingfors och mina föräldrar var goda vänner med den lokala veterinären. Redan när jag fortfarande var barn, brukade han hämta upp mig tidigt på morgnarna o så åkte jag runt med honom hela dagen på hans sjukbesök till böndernas kossor och grisar.

När jag inte åkte med honom så cyklade jag 20 km till min gudmor som hade en rätt stor bondgård med mjölk kor, höns, grisar och arbetsHÄSTAR! Anita, min gudmor hade 4 pojkar, den äldsta i min ålder, och jag blev lite av en dotter i huset.

Hon drev gården och jag hängde med henne i bl annat ladugården (jag kan faktiskt mjölka en ko för hand!) och ut på åkrarna. En av höjdpunkterna på sommaren var höskörden då jag brukade få sitta bakom seldonen på hästryggen då de körde in hö till ladugården.

En vacker sommardag, då jag var 10 år gammal, skulle ”Casse” (äldsta sonen) och jag få RIDA på Irja (ardenner finskt kallblodskorsning), som var en av arbetshästarna på gården. Det fanns naturligtvis ingen sadel och bara långa körtömmar, så vi red barbacka. Tyvärr blev Irja skrämd av familjs hund, Casse föll först och sedan jag. Tyvärr fick jag ändan på tömmen tvinnad runt min fot och släpades efter en galopperande Irja över stock och sten. Hon satte av mot stallet men till all lycka kom stallsmästaren med en annan häst som han lyckades ställa tvärs över vägen som en bromskloss. Irja stannade och jag kom upp på fötterna. Allt annar var bra utom att jag hade brutit min högra överarm.

Armen gipsades och till mina föräldrars förskräckelse lär jag ha sagt att så fort gipset var borta skulle jag rida igen. För att jag inte skulle slå ihjäl mig bestämde de sig för att jag skulle få ”lära mig att rida i ridskola” och som min 11 års födelsedags present gav de mig en 10 timmars nybörjarkurs på Brunakärr.

Lite anade mina föräldrar då, att 10 timmar inte var tillräckligt för att jag skulle ”lära mig att rida”! Inte heller var 10 år tillräckligt och jag känner fortfarande, att efter 60 år med hästar, lär de mig något nytt varje dag!

Jag kan bara tacka mina föräldrar för att de lät min passion bli mitt yrke, genom åren alla fantastiska lärare och tränare som delat med sig av all sin kunskap, alla elever som vågat lita på mig och prova på ”nya o ibland olika” saker, alla hästägare som också blivit mina vänner och framför allt alla hästar som format mig till vad jag är idag!"

/Kyra Kyrklund

I dessa tider där inget är som vanligt, kommer vi att göra en ny artikelserie med ett par inlägg i veckan.

Artikelserien heter "Min Häst Historia" och i varje inlägg kommer ni att få följa med en av våra profiler genom deras historia med hästarna.

Alla profilerna i Knytkalaset & Plantskolan har olika bakgrund och ingångsvinkel men gemensamt lever alla ett liv full av hästar och är framgångsrika inom dressyr.

Först ut att bjuda in er bakom kulisserna och berätta sin historia är Åke Björsell, en av grundarna av Knytkalaset & Plantskolan och sponsor sedan över 20 år sedan när Knytkalaset grundades.

"Hur jag hamnade på hästryggen

Tidig början
Som 10-åring såg jag ett jaktfält med ett 20-tal deltagare rida Hubertusjakt. Hälften var officerare från vårt regemente och häften civila ryttare i röda jackor och vita byxor. Det gick över stock och sten och diken. 8 av 10 kom fram till rävsvansen. Detta gjorde intryck på mig. Skulle man kunna klämma in en ridlektion i veckan i sin veckopeng? Det gick. I gummistövlar och golfbyxor började jag rida på ridskolan och blev alltmer fångad. Detta var 1947 och 1949 brann ridhuset ner. Då lyckades jag få lov att rastrida regementets hästar, vilket jag gjorde varje dag efter skolan. Men här blev det inte någon undervisning, utan min kompis och jag red ut i naturen i var sin båtmössa. Underbart!

Nytt ridhus
Efter fyra år fick vi ett nytt ridhus och där blev jag stammis kan man säga. Snart upptäckte jag att det inte bara fanns trevliga hästar där, utan att nästan alla ryttare var tjejer. Konkurrensen var behaglig. När jag började jobba skaffade jag en egen häst och har haft rätt många genom åren.

Så funkar vi
Nu vill jag berätta om en egenhet som vi ryttare har när det gäller att välja häst. Först ser man på huvudet och är det välskapt och uttrycksfullt fortsätter vi att bedöma resten, och då med ”positiva” glasögon. Dessa glasögon har den egenheten att de förstorar upp fördelar och förminskar nackdelar, och resultatet blir att man ”trillar dit” på hästen. Detta har jag råkat ut för vid flera tillfällen. Plötsligt kopplas hjärnan av och hjärtat tar över rodret.

En gång köpte jag en 3-årig hingst på en auktion i Moskva. Plötsligt stod jag där med en häst utan att veta hur f-n jag skulle få hem den. Men det löste sig.

En annan gång trillade jag dit på en nybliven godkänd hingst i Flyinge. Royal 729 /Kaliber/Cosmos. Vad skulle jag göra med den? Den tog Jan Brink hand om och utbildade.

(Det kan vara intressant att känna till att denna benägenhet att låta känslorna ta över i viktiga beslutsprocesser, gäller även när det gäller val av partner. Detta är förklaringen till att det finns äktenskap.)

Knytkalasets start
Därmed är jag inne på Jan och Knytkalaset. Då jag sålt vårt gamla familjebolag, kände jag att det vore roligt att göra något för svensk dressyrsport. Jan och jag satt många kvällar och resonerade om hur det bäst skulle kunna gå till. Köpa lovande hästar? Sända lovande ryttare till Tyskland? Sponsra ryttare? Till slut kom vi fram till att det bästa vore att långsiktigt lära unga talanger att utbilda hästar. Hästar är förgängliga, men kunskapen består. Sagt och gjort, men vem skulle vi engagera som instruktör? Då var Kyra utbildare på Flyinge, men stod i begrepp att flytta till England. Vi åkte ner till henna och presenterade vår idé. Hon hoppade väl inte precis upp i knät på oss direkt, men skulle tänka på saken- det skulle ju innebära regelbundna resor till Sverige från England. Men så blev det, till ständig stor glädje för alla inblandade.

Namnet
Mitt förslag till namn var Knytkalaset. Då såg de ut som fågelholkar, båda två när de fick höra det. Men jag tyckte det passande för det skulle ju bli ett knytkalas. Jan håller med husrum, Kyra håller med kunskap, jag håller med ekonomi och administration, och eleverna håller med hästar och brinnande engagemang. Så de svalde Knytkalaset. Nu har vi hållit på i 22 år. Kyra borde få medalj av största storlek. 176 resor t/r STN-COP. Men så har hon och Knytkalaset också producerat över 30-40 GP-hästar ihop.

Uthållighet
Jag är så glad över uthålligheten, och f.n. har jag med en häst i Knytis, Fanita, som Ida-Linn rider. Den hästen ”trillade jag dit” på i Holland, ihop med Jan och Ida-Linn. Avslutningsvis kan jag berätta att det troligen inte finns någon i Sverige, som ridit så mycket och lärt sig så lite, som jag. Det räcker inte med kärlek till hästen, man måste ha en god grundutbildning och helst lite talang. Det var här jag kom till korta, men ryttare och hästar har danat mitt liv. Det är jag tacksam för."

/Åke Björsell

Solen sken på Plantskolan i norr när dom hade träningar förra veckan för Liane Wachtmeister.

Här är lite bilder till att ge en inblick i träningarna.

Seger på seger blev det för Knytkalasare och plantor vid nationella tävlingarna i Åstorp i helgen.

Först ut var Knytkalas medlem Sofie Lexner från Christinelund på hästen Danny Black (Desperados x Fleurop). Ekipaget tog hem segern i tävlingarnas första klass på fredagen, FEI Intermediaire II, med 70,588%.

Plantskole eleven och Christinelund kollegan Ellen Lindén-Urnes & Fairy Tale (Friedensritter x Rosenkavalier) kom 4:a i fredagens nästa klass Msv A:1 med 66,752%. På lördagen placerades dom 5:a i FEI Prix S:t Georges med 68,333%. 6:a i klassen var Plantskole kollegan Emelie Svanström & Toscham (Topaasch x De Niro) med 67,982%.

Seger blev det igen i söndagens FEI Kür för Juniorer för Plantskole kollegan Felicia Olofsson & Bellman (Hermes x Prestige VDL) med hela 76,083%.

Knytkalaset och Plantskolen kammade hem alla tre placeringar i årets första Lövsta Future Challenge Cups kval för Unga Ryttare på Strömsholm i helgen.

Segern gick till Knytkalas medlem Emma Jönsson & Donizetti 39 (Don Frederico - Lauries Crusador xx) med 70,490%. Emma tog även hand om 2:a placeringen med hästen Gerion (Jazz x Don Primero) med 70,147%. Placerad 3:a var Plantskole eleven Lina Dolk med Languedoc ( Laomedon x Francisco I) med 67,451%.

I avdelningen för Unga Hästar placerades Knytkalas kollegan Sofie Lexner från Christinelund 2:a med Danny Black (Desperados x Fleurop) med 70,588%. 3:a var Knytkalaset Ebba von Essen & Dora (Don Primero x Amiral) med 69,167%.

I årets ranking efter första kvalomgången finns 8 ekipage utav totalt 18 ekipage med insamlade poäng med från Knytkalaset och Plantskolan. Endast de 4 bästa ekipage i varje avdelning (Unga Hästar och Unga Ryttare) som får plats att delta i den stora final i slutet på årets på Friends Arena under Sweden International Horse Show.

I fredagens Intermediaire II placerades Emma 2:a på Donizetti med 69,167% och 4:a på Gerion med 67,843%. Samma dag i Msv B:5 placerades Plantskole kollegan Charlotta Lundblad 4:a på Corrie B (Johnson x Rubiquil) med 69,043%.

I lördagens S:t Georges placerades Plantskole kollegan Matilda Illerfelt delad 7:a på Bento D (Florencio x Havidoff) med 68,088%. I söndagens Msv A:1 placerades Plantskole eleven Eila Käck 6:a på Betty Boop (Blue Hors Don Romantic x Cortez).

i början på veckan var det Knytkalas träningar. Här är lite bilder från dagarna två.

Förra veckan avslutades i Knytkalasets tecken för plantorna med Plantskole träningar i soliga söder fredag-lördag.

Tävlingssäsogen börjar så småningom att dra igång.

I helgen gjorde Plantskole eleven Emelie Svanström årsdebut i Msv A:1 på Toscham (Topaasch x De Niro) och med det tog dom hem årets första vinst också med 67,949%.

I fredags tävlade Plantskole eleven Ellen Olsson i Mantorp.

Ellen tävlade hästen Daimjenko (Dancier x Worldly) I Msv B:2 och ekipaget vann med 71,216%.

Nya Plantskole eleven Ellen Lindén-Urnes tävlade i Perstorp i helgen.

Ellen tävlade hästen Fairy Tale (Friedensritter x Rosenkavalier) och vann Msv B:5 med 75,638% och en marginal på 8,5% till tvåan.